geniun
Ni vet hur det är när alla tankar i huvudet bara strömmar och aldrig kan sluta tills du somnar och glömmer bort det? Ja, ni vet säkert hur det är för det är inte ovanligt och det händer säkert alla. Häromkvällen så kunde jag inte sluta tänka på vänskap, tillit och allt som hör till. Det som fick mig att tänka på det var att en tjej som jag var kompis med när jag var yngre gick bort för precis en vecka sen. Vi var inte direkt bästa kompisar men när jag gick i 5an brukade jag ofta vara ute med henne eftersom att det var coolt att ha äldre vänner. Vänskapen höll inte och när vi vart äldre ibland hälsa man ibland inte.. Fast när jag fick höra att hon gått bort tyckte jag självklart väldigt synd om henne eftersom att hon dog vid en så tidig ålder och sättet hon dog på, det var riktigt synd. 21 år, livet hinner inte ens börja och man väljer att avsluta det på ett sådant gör så att man känner, vart var ens nära när man behövde de? Samma dag ser man ljus och blommor och en massa texter till henne men de känns så tomma och falska. Jag tänker såhär.. hade de varit där för henne när hon behövt de kanske detta aldrig skulle hänt? eller kanske inte på det sättet. Att man nu när hon är borta sörjer och lägger ett par blommor utanför hennes hus känns inte som att man gör det för att man älskar den personen utan mer av skuldkänslor för vad man kunde ha gjort och även för att man kan säga till folk när man mår dåligt (bortförklaring) min bästa vän sen barnsbenen dog av överdos och jag kan inte sluta tänka på det.
När man lever så är alla falska mot en, man vet inte riktigt man vart har alla, den enda personen som är riktigt äkta mot en är du själv (om det ens det) och nu när du är borta så fäller man ett par tårar och en eller två dagar senare är det glömt. Dessa människor kallade du dina vänner. Nu den stora frågan vad är vänner egentligen ifall de inte finns där för en när man behöver den som mest och om de hela tiden eller för mesta dels i alla fall är falska?
Just vid sånna här tillfällen uppskattar jag mina vänner som mest, det är när man hör sånna här berättelser/händelser man tänker att en del har det inte lika bra som man själv har det vilket är riktigt synd men så är det. Uppskatta de du har i ditt liv, var tacksam att du verkligen har någon du kan kalla din vän eller dina vänner ta de aldrig för givet och strunta i små saker som bråk låt inget förstöra en vänskap som verkligen betyder något för dig! Stay blessed.. Vila i frid J!
